Mångkultur har idag blivit ett begrepp för att tillskriva det svenska samhället ett visst tillstånd. I den här studien så utreds artiklar, bloggforum och SOU rapporter för att belysa hur svårt det är att föra ett kritiskt samtal kring det mångkulturella samhället. Ethno-Chic är en studie inom begreppet Politisk korrekthet och dess diskursiva sammanhang i migrationsdebatten. Analysen leder till resonemanget att det politiskt korrekta har blivit en konsekvens av det antirasistiska, detta i sin tur har lett till att texter ständigt står under analys för vad som kan uppfattas som främlingsfientligt..

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven Politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk.

Syftet med föreliggande studie är att testa om det finns en skillnadmellan säkerhet och korrekthet vid observation av en emotionell ochen neutral händelse. Ett annat syfte var att se om säkerhetenpåverkades positivt av bra minnesprestation. Ett experiment utfördesmed ett urval på 43 studenter där undersökningsdeltagarna fick se ettfilmklipp med antingen emotionellt eller neutralt innehåll, därefterintervjuades de angående innehållet i filmklippet och slutligen ombadsde att skatta säkerheten av varje påstående. Resultaten visade attsäkerheten vid korrekta svar var signifikant högre än vid felaktigasvar. Skillnad i säkerhet mellan emotionell och neutral observation varicke-signifikant och kunde antas bero på ett otillräckligt emotionelltinnehåll i filmklippet, eller den trygga experimentmiljön.

Människors minnen är felbara och således är det inte alltid som ögonvittnens minnen stämmer överens med vad som faktiskt har hänt. Ett sätt att skilja mellan korrekta och felaktiga minnen är att be ögonvittnet skatta sin konfidens för minnenas korrekthet. Studien undersöker sambandet mellan retrospektiv respektive prospektiv konfidens och korrekthet. Ett experiment utfördes med 22 deltagare som först visades en film av ett brott och sedan intervjuades. Vid 3 tillfällen fick deltagarna skatta sin konfidens för sina minnen av brottet.

Uppsatsen tar en utgångspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn på information som centralt i det demokratiska samhället. Politisk PR (spin) problematiseras utifrån detta och en rad krav på journalistiken sätts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebär. Innehållsanalys utförs på svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring organisationen Greenpeace är metakommunicerad..

Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen.

Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politiskjournalistik.Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda ossmetoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckteexempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ?politiska skandaler?..

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor..

Syftet med denna studie var att studera möjligheten att bedöma korrekthet i vittnens utsagor beroende av deltagarnas grupptillhörighet. I studien ingick 120 deltagare som antingen fick se en film med vittnesmål från fyra vittnen med enstaka centrala meningar eller läsa en text med samma meningar. De viktigaste mätningarna i denna studie gjordes efter signal detection theory (SDT). Resultaten visade att deltagarna inte skattade mycket över slumpnivå och ofta till och med under slumpnivå i sina bedömningar. I en hopslagning av betingelserna (text/film) visade analyserna att män generellt var signifikant sämre än kvinnorna på att bedöma vittnesmål, men att kvinnorna gör fler falska alarm än männen i bedömningen av textversionen.  De funna könsskillnaderna i hur vittnesmål bedöms diskuterades..

Vittnens minne från brottstillfällen påverkas av en mängd variabler vilka kan inverka vid en vittneskonfrontation. I studien undersöktes effekten av vapens förekomst vid en simulerad brottssituation, vilket testades i en vittneskonfrontation enligt Rikspolisstyrelsens rekommendationer. Huvudsyftet var att pröva huruvida ett vapen har en effekt på vittnens hågkomst av ett ansikte (weapon focus effect). Inga egentliga resultat påträffades. Emellertid observerades en könsskillnad gällande deltagarnas konfidens relaterat till deras beslut.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer.

På det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömässig åsikt genom att välja och välja bort varor på marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet är att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt använder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex så kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseområden använder sig av dessa.

Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning.

Politisk identitet och klass- och könsmässiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan åren 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren är märkbar när den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrågasatt..